Jävla holländare.

Idag kom jag osökt att tänka på en historia, som jag kort ska berätta nu på bloggen.

Roos är smart. Men ibland är Roos lite busig också. Jag börjar osökt tänka på den gången då jag satt och skrev en uppsats till den astronomikurs jag läste. Jag blev lite vilse i dokumentet och bad helt enkelt Roos att reda upp den. Hon tog tag i problemet och fixade till en struktur som jag lätt kunde följa! Det hon inte visste var att jag inte skulle använda referenser till denna uppsats och av någon anledning hade hon gjort en sidbrytning och skrivit in rubriken referenser på sista sidan.

När jag sedan skickade in arbetet, nöjd och glad, till professorn i Kristianstad som skulle läsa min uppsats. Tog jag en liten rast och kom sen på att jag ska kolla igenom arbetet. Jag ville bara se att det var ett arbete jag kunde känna mig helt okej nöjd med, men ack. Nederst på den där lilla sidan med rubriken referenser som jag missat, står det BAJSKORV. Jag blir alldeles kall. Jag har just skickat in en uppsats till en professor i astronomi, som forskar och driver en kurs vid Kristianstads universitet, med enda referens BAJSKORV......


Pinsamt.



Snabbt som attan raderade jag BAJSKORV och skickade dokumentet igen, med meningen: "Jag såg just att jag har skickat in fel dokument. Den du fått är aningen ofärdig, läs INTE den. Läs den här nya istället!"

Jag fick aldrig något svar, bara ett betyg på arbetet med några neutrala kommentarer.

Det HÄR är stort!

Att den här konversationen äger rum på facebook - det betyder bara att sommaren kommer bli EXTRA AWESOME.



Karin kom också in på Floristik Kärlväxter. Trion regerar igen!


Du kan vara beaktad!

En grej jag har klurat på ett tag: när man skriver "ej" i ett worddokument tycker programmet alltid att man snackar gammelsvenska eller nåt, och vill hellre att man ska skriva "inte" eller nåt sånt där modernt ord. Men alltså. Hur tänkte de när de har formulerat meningarna "Beakta ordformen [ej]. I vanlig text kan den kännas ålderdomlig eller främmande." Och man bara...... Va? Var inte de där meningarna både ålderdomliga och främmande?

En liten screenshot av vad jag pysslar med idag, en klämdag som denna. Jess, det är mitt kandidatarbete. Och jag har femton sidor nu. I am the BOSS.

Like a BAS!!

Hubble hubble!

Idag har jag och Roos suttit i intervju med samtliga ansökande till den fabulösa mottagningskommittén BasKå. Det gick sådär superawesome och vi hittade en uppsättning BASbra kandidater!

Härmed kan jag alltså säga att vi numera är en alldeles komplett kommitté! =)

Vi kommer alltså göra en mottagning för 200 nya basårsstudenter! Jag ska ragga alla till geovetenskapsprogrammet. Det blir bra. OCH! bara därför måste jag ju copypastea upp hela kommittén för alla att begrunda!


BAS-general - Roos van der Spoel
BAS-majeure - Erika Modig
BAS-ker - Theresa Lundgren
BAS-illusk - Tora Lutnaes
BAS-ooka - Klara Björnander Rahimi
BAS-tant - Per Enström
BAS-tu - Elin Nannstedt



Så. Nu kan ni vara avundsjuka för att ni inte kom med.

Mount Coprolite

Hej.


Jag behöver kasta lite skit omkring mig. Min lärare är en fullständig idiot, en skithög, en bajskulle. På geologiska skulle hon kunna heta Mount Coprolite. Koprolit är ett förstenat djurexkrement, alltså bajsfossil.


Såhär ligger det till: idag kl 12.00.00 ska vår uppsats, version 3, vara inlämnad. Uppsatsen ska vara en fullständig översiktsartikel på 15-20 sidor. Dessutom ska en populärvetenskaplig sammanfattning på 3-5 sidor lämnas in samma tid.


Såhär ligger jag till: Jag har en uppsats på 11 sidor och en sammanfattning på 1,5 sida = never ever forever att jag hinner klart till om 54 minuter.


Det här är vad jag gjorde: Jag mailade kursansvarig lärare (Mt. Coprolite) och min handledare och sa "hej jag blir inte klar jag lämnar in om några dagar" precis som fröken Bajskulle hade sagt att man kunde göra om man inte hann färdigt.


Det här är svaret jag fick: "Hej idiot, vi lärare har liv så om du lämnar inte för sent så kommer du prioriteras sist och kanske bli klar om tusen månader först. Du suger och dina medstudenter har inte kunnat ge dig återkoppling för att du inte ens har börjat skriva. Jag rekommenderar dig att läsa kursen i höst igen för att du är så fantastiskt dålig. Kolla gärna med språkverkstaden om du behöver hjälp att komma igång."


Så då svarade jag: "Hej bitch. Jag vet att jag inte ska skicka in en ofullständig uppsats, det har du nämnt en miljon gånger. Det är därför jag undrar om det är ok med min handledare som ska läsa att hon får den lite senare. Jag begär inte av någon att den är genomläst till typ dagen efter jag har skickat in den eller att det ska jobbas övertid av någon, allra minst av handledaren. Jag tänkte mig snarare att jag kan få återkoppling till seminariet den 25:e, i och med att min handledare inte har några andra uppsatser i denna kurs iallafall. Blir det omöjligt för henne får jag ta det och få ett försenat avslut på kursen, men jag behöver definitivt inte läsa kursen igen???? Min uppsats är inte dålig och jag har fått väldigt bra och POSITIV återkoppling av de andra i min grupp. Jag behöver ingen språklig hjälp och jag behöver definitivt inte "komma igång", just nu känns det som att du liknar mina 11 sidor vid en "dålig inledning". Dra åt pipsvängen din negativa bitch!!!!!!!!"




Okej, riktigt såhär gick det väl inte till. Men nästan. Och jag svarade nästan sådär, fast med lite snällare ord.


Vissa lärare borde inte få vara kursansvariga. Inte när det handlar om en sjukt tung kurs och deras främsta jobb borde vara att peppa studenterna till att göra bra ifrån sig, inte att trycka ner dem i backen och sen sätta sig och fisa på dem. SERIOUSLY??



Det här är två stycken blommor; Arabidopsis thaliana och Antirrhinum majus. Dessa blommor är ritade av min flickvän. Dessa blommor är vad min uppsats handlar om.

Solen skiner!

Vad gör man när ens flickvän behöver ett avbrott i kandidatarbetet?

Jo.

Man tvingar henne att ställa upp på dressyrtävling! Det är så att Roos har en mindre final deadline av sitt kandidatarbete i morgon. Så jag tänkte att idag är en typisk bra dag att tävla! =) Vad passar bättre som avbrott än lite hästskit och dreggel?


Jag får dessutom ännu ett tillfälle att pilla lite mer med kameran - win!


Roos är inte överlycklig dock. Dressyr är inte hennes starka sida. Allraminst på hennes häst Bollen som är skumpmaskinen nummer ett. Den vanligaste meningen man hör när lurbomupparna i stallet pratar om Bollen är "Ah. Ja det går ju inte att sitta ner i hans sadel."

Och på dressyrtävlingar ska man ju sitta ner. Roos är frustrerad i kvadrat.

Bättre lycka nästa gång! =) Även om nu okunniga jag tycker att det gick bra. Och nästa gång är det ju faktiskt hopptävling på självaste nationaldagen! DET ska bli typiskt kul.


Och nu då?


Solen skiner, vädret är alldeles underbart. Vi sätter oss vid datorerna, blir asociala och skriver på våra arbeten. It's lovely :-)



Några bilder från idag!



Framridningen - notera det mysiga ljuset av det mysiga vädret!
Framridning!
Tackar av efter programmet
Efter program, av med kavaj och mys ute i solen!
Galopp!
Roos gosar med Bollen, som gillar det...?


SÖK BASKÅ!

Efter många timmars arbete, typ 30 h plusminus något och lite till, har jag (Erika såklart) ritat ihop en affisch. Den är simpel och enkel, SÖK BASKÅ.

För ni har väl inte missat att jag och Roos är ansvariga? Hur awesome kommer det inte bli? 







Vi vet att ni vill.

Tyst! Jag äter spagetti.

Hej.

Jag måste bara berätta något kusligt jobbigt. VARJE GÅNG jag äter spagetti så ringer Klara Björnander Rahimi. När jag äter spagetti, äter jag som så att det verkligen inte är lämpligt att prata med mig. Ni VILL INTE prata med mig när jag äter spagetti, så är det bara.

Men Klara vill, alltid. Och fast jag trycker på upptaget och skriver "tyst! jag äter spagetti!" så svarar hon envist typ "ameh! din mamma!" och ringer igen.

Jag blir galen! Allt jag vill är att äta spagetti ifred! :-D you daaaeeemn Klara!

Vi börjar få en rutin, som två gamla kärringar. Jag äter, telefonen ringer och Roos säger - "Ja Erika, du äter spagetti så du har rätt att trycka på upptaget."



Tänk er att ni i godan ro sörplar i er spagetti. Och så dyker det här fejjat upp på telefonen. Erkänn att det kryper lite extra i nackhåret då!




Apropå Klara, kom hit med chokladbollar så får du cappuchino.

Ett blogginlägg för att jag kan

Erika gör en affisch för att locka koola kids att söka Baskå. Hon är nöjd och visar gräset hon har ritat. Jag håller med, gräset är grymt snyggt.
Roos - "Jag vill gå in i affischen och bosätta mig där, så fint är det" (no joke jag tycker verkligen det)
Erika - "Vad bra! Det är så vi ska locka väljare!"
R - "Vänta nu, är vi ett politiskt parti"
E - "Ja"

(Okej eventuellt var det inte så det gick till och det låter nog inte lika kul imorn bitti men just nu skrattar jag åt detta iallafall)


Vet ni vad mer? Lisa är cool. Hon har kläckt århundradets bästa citat:
Visst är det precis exakt så det är?!?!?! Hon är fett smart för att vara osmart ibland!

Å vi flyger..!!

Å jaha, nu måste jag blogga härå... För att Linnea sa att vi måste det... För att vi var på samma träningspass idag... Ni märker hur kul det är att skriva för Linnea... Inspirationen är på topp och det måste ju synas i min text hur otroligt kul det känns att skriva om detta...


Nä, okej, sorry Linnea.

Hej på er alla bloggläsare och Linnea!

Idag är det måndag, det betyder att Erika och jag tränar power step. Ibland är Isabelle där, och nån gång har Anna varit med också, men idag var det Linnea som var med för första gången. Det var kul, för det blev lite som att kolla på tv samtidigt som man tränar. Och att det är en kul komedi på tv'n. Passet började kl 19.00. Klockan 19.02 hade en viss fröken Pettersson bytt plats tre gånger, och stod nu längst fram.

Tänk er sedan detta recept:

1 st Erika
1 st Roos
1 st Isabelle
1 st Linnea
~15 peppiga låtar
1 st hyperaktiv stepledare
4 st stepbrädor
~20 olika steg i varierande svårighetsgrad
1 st taskig taktkänsla
3 st slutkörda kroppar
1 st pigg kropp

1. Placera ut stepbrädorna i rummet, med en Erika, en Roos, en Isabelle och en Linnea vid varje. Om du inte känner dig riktigt nöjd med Linneans placering går det bra att flytta henne tills du känner dig nöjd.
2. Sätt igång peppiga låtar och den hyperaktiva stepledaren.
3. Erikan, Roosen och Isabellen gör automatiskt som ledaren. Linnean behöver lite hjälp, så dra i trådarna som du skulle gjort på en marionettdocka. Det ser lite kul ut, och gör att de andra tre kan ta sig igenom passet med ett stort leende på läpparna.
4. Rör ihop denna blandning till en pösig smet, och vispa sedan ner de olika stegen. Krydda med en nypa taskig taktkänsla.
5. Om Linnean skär sig gör det inget, det blir bra ändå.
6. Rör i ca 75 min. Då ska slutresultatet se ut ungefär som på bilden nedan.

Tre som är slutkörda, en som är pigg som en mört och helst av allt vill ut och springa en vända.

Jag säger då det, herreminje, milda Matilda, det var det värsta..! (det var typ alla tantiga uttryck jag kan)

En söndag i stallet

Vaknar. Söndag. Solen skiner. Kul!

Det här är nämligen en kul dag som jag sett fram emot, åtminstone i två dagar! Eller ja. Sett fram emot den i någon vecka, men EXTRA mycket i två dagar.




Varför?
Jo.



Jag har, för två dagar sedan fått ett alldeles nytt objektiv! (vem kan ha missat det vid det här laget?). Det är även så att Roos ska på sådan där klubbtävling med ridklubben. Ni märker hur ekvationen går ihop va?

Teleobjektiv + Hopptävling = KUL!

Såatteh. Jag vaknar taggad! (läs trött) och Roos vaknar också taggad!

Vi pallrar oss till stallet och Roos hoppar lite medan jag fotar. Det är ungefär så kompakt som man kan sammanfatta det. Vi for även hem till Roos päron några timmar och blev bortskämda med massa mat! Juste, hon vann klubbtävlingen också. Min tjej!

Kontentan: Jag = nöjd med premiäranvändningen av objektivet!
Roos = nöjd med tävling och träning senare på kvällen.

Nu massa bilder! hihi.



Roosen <3



Framridning med Bollen!



Framhoppning! Looking good! =)



I väntan på sin tur. SÖT!




Hoppning!



Stolt vinnare! =) Om än "bara" på klubbtävling.



Träning på kvällen med Svea - pansarvagnskossan!



Vårstädning

Ni har väl hört den här grejen att det aldrig är renare i ett studentrum än under tentaperioden?

Det är sant.

Det gäller även för skrivande av C-uppsats. Jag har deadline för version två på måndag, och lägenheten fullkomligt blänker. Nydammsuget golv, fem maskiner tvätt har blivit tvättade, det finns ingen odiskad disk så långt ögat kan nå, toan blänker, bokhyllan är dammfri... ja ni fattar. Lägenheten har blivit vårstädad när det varit som mest plugg att göra. Och vet ni vad?

Jag HAR pluggat duktigt som tusan idag! Läst artiklar, sökt referenser, skrivit, formulerat om, putsat på sammanfattningen och massa mer.

Men hur går det ihop?

Den som inte är född i farstun vet svaret. Den som städade var... ERIKA!

"AMENÅÅÅÅÅÅÅH såklaaaaaaart!" säger ni nu, ni som är födda i farstun på riktigt.

Japp, så bra har jag det. Pluggpepp i massor från min tjej, och dessutom en sjukt fräsch lägenhet.


Typiskt fin tjej!


IMORGON: klubbtävling! Ska hoppa herr Boll i 90 och 100 cm, och dessutom inviga mina nya stövlar (bild kanske kommer sen). Lär ju bli fest!

Puss :*




Panic at the disco.. öh skola

Det är mindre än en månad kvar tills min kandidatutbildning är färdig. Slut, klar, finito. Tre år på universitetet är då avklarade.

Konstigt? Ja.
Men längtar jag? NEJ!

Varför inte då? För att jag har PANIK.

Jag kommer inte vara klar med min kandidatuppsats då. Så känns det i alla fall nu. 15 sidor känns som Mount Everest. Min disciplin är non-existent TROTS paniken. Jag behöver pepp från mig själv, för det här går inte. Min flickvän är världens underbaraste och hjälper mig i allt, men hon kan inte skriva uppsatsen åt mig. Det kan bara jag och jag HATAR det.

Det var bara det jag ville ha sagt. Längtar tills det är slut, det gör jag. Men tiden får gärna gå långsamt, så jag hinner skriva de där 8 sidorna jag saknar. Förlåt för förvirrat inlägg.

Random bild på mig, med färgglad fluga och dubbelhaka. (Den är tagen i februari)

Åldern kommer i förtid hos vissa..

Hej.

Idag var jag och Roos på stan. Jag skulle köpa nya löparskor. Det gick bra. För modevärlden kan jag berätta att vårens sportfärger suger pung. Allt är rosa, korall och pistage. Blä. Av tre onda ting så blev det rosa för de skorna passade bäst.


Efter skorna gick vi och åt på Max. Roos var sjukt sugen på hamburgare med hela kitet. Fair enough tänkte jag. Hamburgare var det längesedan vi syndade så varför inte?!

Vi går till Max, beställer hamburgare med plusmeny och massa sånt där jättesvulligt och jättefettigt. Utsvultna eftersom det närmar sig sju timmar sedan lunchen dregglar man enormt! Vi går till läskmaskinen och jag frågar vad Roos vill ha.


Hon svarar "Coca Cola Zero".............................


Ja ba.. öh?


Konversationen som följer är ganska innehållsrik och viktig för den fortsatta utredningen:

Jag: "Du skojar?"
Roos: "Nä."
Jag: "Du skojar?"
Roos: "Nä."
Jag: "Du skojar?"
Roos: "Nä."
Jag: "Du skojar?"
Roos: "Nä."

Förhöret fortsätter i ungefär en halv minut till jag slutligen utrett situationen. Roos VILL verkligen ha Coca Cola Zero. Jag blir helt paff, det här är skitjobbigt.

Min flickvän har gått och blivit en sån där tantbantare! Hon blir en sån där som svullar grejer men är liiiiite nyttig och tar sockerfritt i drickat. Eller en morot efter maten. Sedan kommer den nöjda tonen "Zaaah, eftersom jag varit zåååeh nyttig idaaah sååeh kan ja ju ta en litennn kak...bit när jag kommer hem. Zaah."

Uuh... uuaah!


Fan ta dig Annika Herlin!!! Du har matat in så mycket vuxenpoäng i den holländska lilla jäntan att det går till överstyr!




Som tur är så fortsätter kvällen åt ett positivt håll. Idag kom mitt nya objektiv på posten! Roos lär få problem när hon ska skriva sitt kandidatarbete eftersom någon, typ jag, kommer leka runt med den nya ögonstenen! Ankan, här är ditt nya virkningsuppdrag när du fått Flanders att sluta frysa! :-)


Den är så fiiiiin! Nu kan jag äntligen fotografera folks pormaskar!




Och förresten. Företaget jag beställde objektivet ifrån skickar alltid med godis i sin leverans. Har nu två stycken Milky ways i min ägo.



Gissa vem som lär äta upp dem efter som hon varit zåååeh nyttig idag...

Valborg

Åh jo. Valborg i Uppsala är speciell. Det har gått från att vara dagen alla förväxlade med första maj till dagen med fyra-fem olyckssaliga dagar som ligger nära intill i kalendern. Dessa dagar har därefter i brist på fantasi fått några konsonanter utbytta för att alla dessa vackra dagar ska rimma - vilket låter lika vackert som att rimma dåligt på begreppet dag i sig.

Dagen, nageln, vageln... blä.

Well. På dessa dagar, skvalborg, kvalborg, valborg och finalborg spenderar man större dagen med att umgås med goda vänner och förtära diverse drycker och mat. Mysigt!

Man forsränner även! Vilket Roos gjorde. Det resulterade i att hon idag har bytt namn från Den flygande holländaren till Den flygande egyptiern.




Oerhört vacker pose. Jag längtar genast bort till pyramiderna!



Här får ni en till.




GÖÖÖÖÖÖTTTTT vade PLASKAAEER!


Efter Roos uppvisning av hennes egyptiska kunskaper pallrade vi oss iväg till Gottsunda. Vi tänkte nämligen som så att vi åker ut med David till skogen, tittar på mossor och fåglar, äter och myser. Och hur värt var inte det?

Kvällen sen erbjöd att kolla på en oerhört speciell och underhållande film kallad De tre musketörerna. Ganska lycklig att jag inte ödslat en biobiljett på den.



Och att sen få gå och lägga sig när man är trött. Priceless.

Valborg får av mig i år 10 mossor av 10 möjliga!



Pappa och unge Spoel vandrar på!

RSS 2.0