Hej. Erika heter jag. Jag har massa stenar. Stenarna samlar jag just nu på den svarta bokhylla som jag och Roos har hemma. För att stenarna ska synas, har jag även en lampa (den är egentligen Roos men jag har satt dit den) som lyser upp mina vackra stenar.

Igår, satt jag och skrev om amnioters egenskaper som gör att de är anpassade till vatten. Jag ville därför veta mer om "streamlined body contour" - alltså strömlinjeformad kropp. Jag yttrade detta högt och Roos sken upp: "Det står ju i min Biology!" och studsade iväg till bokhyllan.






Det är alltså Roos som försöker ta fram hennes biologibibel (fast den riktiga bibeln är smäcker som Barbie i jämförelse)

"Men sluta ramla ner lampjävel!" hör jag det vrålas bakom mig. Tänker inte dess mer på det utan fortsätter stirra på datorn.






Hmm...?



"MEN SLUTA RAMLA NER LAMPJÄVEL!" ekar det i vår lilla lägenhet. Därefter följer en millisekunds tystnad, vilket brukar vara ungefär längden på den tystnad jag får uppleva när jag är med Roos, eller med Trasan för den delen.



KRAAAAASCH!!!!!



Åh herregud.

Jag fick veta allt jag behövde om strömlinjeformade kroppar, men nu finns det inget ljus över min stensamling mer :-(

I och med att vi har en kategori som heter "Om oss" tänkte jag att det kunde vara lämpligt att skriva något där. Jag tänkte berätta om Erika, som en liten hint till henne att hon gärna får skriva om mig (på valfritt förolämpande sätt).

Här kommer en svår nöt att knäcka! Den som svarar rätt får en geobulle!

Idag har projekt "Slakta grillad kyckling" utförts av Roos under dagen. Jag har studerat henne.

Det började på ICA-Kvantum i Gottsunda där jag och Roos så fridfullt gick och handlade. Vi bestämde oss för att göra en broccolipaj med kyckling till middag, så vi köpte en grillad kyckling. Sådan där typisk grillad, varmhållen med marinerat yttre för 45 kronor. Helt basic.

Min Roos är ju exveg och har inte så stor erfarenhet av att gräva i djur generellt, mer än när hon dissikerar i labbsalarna på EBC. Jag brukar vara den där norrlänningen med erfarenhet av kött så jag brukar sköta dessa matlagningsdissikeringsmanövrar i köket. Idag så lät jag dock Roos få testa att för första gången i sitt liv rensa en helgrillad kyckling - vilket ansvar!! Jag kände dock att hon var mogen för testet (okej jag var skitlat).

Givetvis kommer det vissa yttranden ur hennes mun också. Hon är ju faktiskt biolog. Medan jag sitter vid datorn och försöker sköta lite viktiga ärenden så måste jag bland annat begrunda detta:

"Åh, se så perfekt den här muskeln går ihop med benet och en annan muskel! Nu sliter jag isär den."

Jahaja. :-) Jag kommenterar att människan är en vidrig varelse som bara nyttjar kycklingar till detta. Svar kommer!

"Jag ser i alla fall skönheten med det här. Hade det varit en Tiger så hade den bara slufsat i sig den."

Jag drömmer mig bort i minnet till händelsen för några timmar sedan då vi kom hem och någon var hungrig. På grund av denna hunger rensar Roos nu nämligen bara en halv kyckling. Tänk er typ Sailor Moon som käkar ris. Något i stil med det HÄR. Jag avbryts i tankarna när något plötsligt utbrister

"Mm... kycklingtuttar!!"

Jag kan ju bara le :-) biologen är en nöjd kycklingrensare! Jag njuter en stund av ögonblicket tills nästa mening kommer:

"Om du någonsin undrar vad som hänt med rågflingspaketet, så var det jag som inte orkade tvätta händerna innan jag tog ner det."

Okej, mitt leende lär alltså ta slut den dagen jag tar ner rågflingspaketet och än en gång blir påmind att Sailor Moon varit i köket.